Arbetsskadad.

I huvet då.
För annars kanske man bara går förbi och lämnar människor.
Annars kanske man ignorerar obehaget i situationen och tänker - var och en med sitt.
Annars kanske inte första tanken är att det kan vara allvarligt.
Men, nu är jag den jag är.
Så jag plockar upp telefonen och informerar polisen medan jag vandrar hemåt.
Bort från den obehagliga situationen.
Trots allt är det väl så att om jag inte ringer och nått händer så hamnar det på mitt samvete.
Om jag ringer och nått händer- då har jag gjort mitt.
Om jag ringer och inget händer... då händer ju fortfarande inget...