spöken?

Glömde skriva om det här med spöken (btw)
Som många vet så tror jag på övernaturliga fenomen, och för mig är dessa den mest logiska förklaringen i de mest oförklarliga situationerna. Kanske är det en förenklad världsbild, kanske är det bara löjlit. Kanske är det så det är?

nå iaf,
Igår när jag skulle resa mig ur stolen hos mina svärföräldrar lyckas jag dra ur bakstycket på mitt favvo örhänge (i 18kk) Svor några gånger och började sedan leta öpå golvet, i stolen där jag satt och framför allt bakom stolen och mot fönstret som var bakom... men inget.
Gav upp och gick för att ta av mig smyckena.
när jag kommer tillbaka till vardagsrummet får jag blicken på kakelugnen. På spiselkransen står det på mitten en oljelampa och precic mitt framför den alldeles rakt placerad står mitt örhänges bakstycke...
Hur hamnade det där???
Ca två meter framför var jag satt? bakstycket sitter som bekant bakom...

Ibland tror jag på andar, och speciellt såna som vill hjälpa till.
Ibland vet jag vilka dom är.
Ibland är de inbillning

God fortsättning.

 - ja man brukar ju säga så, fram till nyår när man får börja med - gott nytt år...
Nå, här har julen flutit förbi rätt smidigt.
Den första riktiga semestern är fullspäckad och planerad från början till slut.
Checklistan över vilka vi inte ska missa att träffa bockas av och jag har väl insett att hoppet är rätt så ute för att hinna med några som helst vänner... nå, ibland får man väl helt enkelt prioritera...
Vännerna och jag ser ju alla fram emot en osloresa med fri hotellnatt någon gång under 2012. Det ni skall bli underbart!

Och vad har jag fått i julklapp??? Förutom 150 ege av staten - tackar och bockar! Så blev det en del choklad. Några pyjamasar och lite muminateraljer. Allt man kan önska med andra ord!
Att dessutom känna att vi inte stressar runt mellan gårdarna är rätt så skönt, imorgon ser jag fram emot shopping i grannstaden. Ska dessutom "hjälpa" mamma att hämta ut sina nya glasögon, ska bli intressant iom min tur i det ämnet.

Nå, nu önskar jag er alla en riktigt god fortsättning i kanske mellandagsreans tecken, och om vi inte hörs eller ses innan det - ett riktigt gott nytt år!

Vänd inte ryggen.

Om du tror att en matstund för ditt barn innebär en paus för dig så kan jag meddela dig att så nog inte är fallet.
Speciellt inte när ditt barn är en aning entreprenöriellt...

Så efter denna lilla misskalkylering blev det bad. Varifrån fröken inte ville upp.
Nu ligger hon dock i egen säng och sover - tydligen vann jag den matchen.
Och jag bänkar mig framför på spåret och snickrar ihop en "måltid" för att ta min antibiotika som ska tas i samband med måltid... hmm - är en måltid ingefäravatten, youghurt och choklad?

julmarknad, hosta och vinter.

Nu har det blivit vinter, även här!
Och jag har inhandlat skor, det hann jag med i torsdags efter jobbet innan julfesten då jag vabbade... Ellisen sov snällt i vagnen medan jag provade. Särskilt snygga är de inte. Men, de är fodrade med ull. Så frysa om fötterna behöver jag inte göra! Dessutom är de bekväma och halkvänliga, vilket kan behövas nu när allt det som i fredags var vattenpölar med slask frusit till is... blä.

Ellisen är fortfarande sjuk, men hon har fått meducin - som tydligen smakar nam, nam! Den doftar faktiskt gott oxå... kanske är det så att det här med smaksättning av antibiotika utvecklats lite sen 80-talet... Då smakade det jordgubb, eller iaf jordgubbs essens... Det förstörde mången jordgubbssmak framöver. Än idag har jag svårt för vissa godis och glass (låter ju som ett stort problem).

Nu verkar det som att antibiotikan smakar tropiska frukter, även iprenen.

Att den väntade brottningsmatchen uteblev är inget jag sörjer, jag bara undrar varför jag undvikit den flytande smärtlindringen till henne så länge... för det här med suppar är ju bra men det ger vi upp nu!
Nam, nam ur spruta är helt enkelt grejen.

Trots ellisens sjuka och min förgräsliga hosta, som antagligen är besläktad hennes ilskna bakterie, så gav vi oss iväg på julmarknad idag. Tänkte att det skulle ge oss lite julstämning och kanske fixa de sista klapparna... vi hittade ingendera. Men E hälsade på tomten, om än på avstånd. För hon tyckte nog att han var aningen läskig i sitt skägg. Säkrast var att stå på håll och tydligt vinka när hon gick. Något hej fick han inte. Tror inte att hon behöver någon julgubbe hemma i år än!

på mitt köksbord.

Står denna fina, lika vacker som den vän som gav mig den!

Och så har vi lilltösa som massproducerar julkort...

Nu är det inte många dagar kvar tills vi sitter hem-hemma och äter julskinka. Men innan det ska det hinnas med en del.

*snor-fia som nu varit hemma en vecka från dagis ska bli frisk
*julfester
*sista shoppingen
*packa
*fira jul här!

mera dagisbobbor.

Vad önskade vi oss inte nu? Jo - mera dagis bobbor!
Tösan har fått ögoninflammation. blä.

Hann i mårse innan hon åkte säga - "Hon e ju int ens snorig mer, de var en snabb förkylning".
Och sen blir det hemgång klockan två iaf, för att tösan är sjuk.
Nå, ja. Basiluskor är bra. Hoppas på att detta är kortvarigt.

Jag känner oxå att mina ögon inte är hundra, de rinner och kladdar. Men där vet jag orsaken. Den heter rotselleri, kålrot och hyacint. Dessa tre ligger nu framme i affärerna och ställer till det för mig. Överväger allvarligt att inte handla (i mataffärer) hela december på grund av detta... skulle ju resultera i en suverän diet dessutom!

Sen funderar jag också på att gå och allergitesta mig... men det känns inte så inspirerande. För just nu vet jag ju att jag reagerar lite på det ena och det andra - men jag äter det ena och det andra i alla fall... Om jag får veta att jag faktiskt är allergisk kanske jag helt låter bli dom här sakerna och blir ännu mer allergisk???
Bortförklaringar.

Men visst, det kanske kan vara bra att testa... ska ringa innan nästa år.... eller i januari. Kan ju ta det som ett nyårslöfte att saken skall utredas innan utgången av 2012.
Innan det så undviker jag att äta avokado. mango. kiwi. ananas... Hålla i rotselleri, kålrot eller katter.

Hoppas jag på att jag kan bo med en gran i jul. Och att svärmor kommer ihåg att inte köpa någon hyacint.

En sak jag inte tänker sluta med även om resultatet är kliande mun och öron- är jordnötssmör. Inte en chans att jag skippar den!
eller jo - om jag kan hitta något annat som är lika gott på rostisen - under marmeladen...

Snö och is...

...så börjar min favorit julsång.
Men någon snö och is ritar inte nu mönster utanför mitt fönster.
Och julkänslorna, var är dom?
I bokhyllan ligger 23 små paket inslagna (varför inte 24? - för att den 24e ändå har så många så klart!)
Men julkänslan, den finns nog inte.
I helgen behöver jag handla julfestkläder, noll inspiration...
Inte ens julskinka är jag sugen på! (det är illa)


Nä, istället längtar jag till nästa år.
För igår var vi och skrev på kontrakt för nya lägenheten, den 15e februari blir det inflytt! Jeijj för det!

det här med dagis.

Min unge går på dagis.
Det gör hon för att hennes föräldrar jobbar.
Hennes dagar blir lite längre än våra jobbdagar för att tiden till och från jobbet tar tid för mig och min man.
Våra arbetstider råkar infalla parallellt.
Vi är båda nya på jobbet och vi gillar båda att jobba.
Vår unge verkar trivas på dagis.
Hon är glad när hon får komma hem till både mamma och pappa.
Hon är glad när hon på natten kommer till sin mamma och pappa.
Hon är glad på morgon när både mamma och pappa är där.
Hon är glad när hon lämnas på dagis.

Så, var är då problemet?
Personalen säger att hon märker när de andra barnen börjar gå hem... dah?
Personalen säger att de märker att hon undrar när det är hennes tur... mhm...?
Personalen säger indirekt att vi jobbar för mycket.

Jag suckar.

För samtidigt - är ungen glad.
Skulle hon inte reagera när de andra barnen (en kvart innan henne) börjar gå hem - då skulle jag bli orolig.
Skulle hon inte börja sakna sina föräldrar när hon sett andra återförenas - då skulle jag bli orolig.
Skulle hennes föräldrar lämna henne ännu i timmar efter utsatt tid - då skulle jag tycka att personalen får börja klaga.

Men nu är det som så att vi håller oss inom utsatta tider.
Vi hämtar en kvart innan det vi sagt på vårt schema. Och när det är möjligt ännu tidigare.
Vi lämnar till frukost. För att det är så de vill ha det.

Nä, já e int bitter.
Bara lite led.

med ögat mot hålet.

Titthål - den som kom på det var smart! Och möjligtvis nyfiken i en strut...
Jag har stått klistrad mot titthål många gånger, det är ett tryggt sätt att hålla koll på sina grannar.
Idag har jag spanat på sju afrikaner som bar upp ett piano i trappen. Eller bar var väl inte rätt ord, det var snarare släpade... Eller klonckade. Jo - det sista - de klonckade upp pianot för de åtta trappsteg som leder till våning ett.
Hann redan tänka "Hur högt ska de" när de stannade utanför vår dörr... där pausade de så att jag inte kunde gå ner och fylla på mina maskiner (= kasta ut en av killarnas tvätt som han snällt tvättat på min tid... och få in min egen så att jag skulle bli klar innan natten...) Nåväl, tillslut efter över en halvtimmes jobb så är pianot inne hos grannen. Har hört lite klinkande oxå... jag undrar hur mycket sånt vi nu ska välsignas med???

i väntan på februari...

Jeij säger jag, i februari flyttar denna familj ut ur denna sunkiga svinstia och in till lite högre klass och standard!
Visst - det blir fördubblad hyreskostnad men - det blir även minst fördubblad standard.
En fyra med två badrum, jepp ett med duch och ett med badkar...
Och en alldeles underbar diskmaskin!
Plats för tvättmaskin och en superfräch tvättstuga.
Grannarna verkar oxå toppen.
Och fibernät.

Och oj så vi vridit och vänt på hur vi vill ha det.
Nu hoppas vi på att vi kan bo där lite längre - vad nu det ska betyda...

knäckt?

Tänkte ge en lägesrappport gällande näsan. Misstänker på knäckt. Tja den knakade ju rejält... misstänker spricka och tydliga knölsvansdrag. Misstänker att slutresultatet inte är vackrare än vad vi hade från början... illa, illa.
Nå, allt för blå om nosen är jag inte. lite grå. Men några glasögon går inte att bära. Värken sitter oxå i.

Gällande värk annars- Eftersom jag vet att jag har ganska hög smärttröskel kanske min näsa värker jätte mycket men jag upplever det som en måttlig huvudverk vilken någon annan skulle uppleva som migrän....
Det där med smärta är lite lustigt.

vabbandets spår.

Att vara hemma med "vård av sjukt barn" är inte alltid det roligast.
Visst - vi har myst. Visst vi har badat länge. Och visst jag har haft gott om tid att fixa mig innan jobbet.

Men idag har jag oxå haft gott om tid att bli tilltuffsad av lilltösan.
Hår är enligt henne till för att rivas, det blir ju inte bättre av att pappan gillar när man drar honom i håret... Mamman kan jag meddela skriker, ganska högt samtidigt som hon försöker reda ut sitt hår som virat in sig i de klibbiga barnhänderna.

Pappan brukar oxå gilla att brottas och akrobatisera med vildingen, mamman med- men i ett lite lugnare tempo. Mamman gillar dock inte att bli nockad på näsan, av ett bakhuvud, så att den knakar och blir en aning blå... Nej och det gillar hon inte för att hon ska ha glasögon på jobbet men kan inte det nu för att näsan värker... Funderade faktiskt på att uppsöka akuten men kom fram till att näsan inte var snedare eller buckligare än vanligt, dock drar jag eventuella framtida nosejobs på hennes konto!
Sista misshandeln tösan hann med innan jag bytte av mitt vabpass var att bita mamman - likt en sköldpadda i kinden. Bände loss henne och kvar blev ett litet rött märke, inget hål tack och lov. Inget blod.
Och slutsatserna vi kan dra av detta - tösan är frisk och borde vara på dagis.
Mammans Aj och Nej - uppfattas inte av lillmonstrets öron.

Igår hann vi med att: rita på väggar, stolar och bord (och lite på papper oxå... men mest på det andra) - är glad att jag hade en såndär magisk svamp som tar bort allt för rött på vitt syns ganska bra!
vi hann oxå bråka om kulorna och stenarna i blomkrukan ett antal gånger.
Tappa tålamodet gällande lösplockande av skyddet framför högtalaren.
Riva papper över hela toaletten....

Elmina saknar dagis - helt klart och mamman är så glad att hon får rymma till jobbet en halv dag i alla fall!

lunchdate.

Det var länge sedan sist.
Men idag fick vi tid för en liten date - jag och min man.
Bara bara vi två.
Det blev asiatiskt, inte det bästa jag ätit men helt klart godare än en ica-sallad. (Även om den igår var självblandad och jag därför inte kan skylla på nån annan än mig själv då kompositionen kanske inte var hundra...)

Vid bordet bakom min man satt tre av cheferna i min korridor. Det finns inte så många lunchställen i Hallstahammar kan vi konstatera.

Nu ska jag ner i tvättstugan, den var ovanligt städad... kan bero på mitt mail till hyresvärden i helgen... ett mail som ännu inte fått nått svar... nå, vi får se hur det utvecklas.  Behöver jag säga att jag även om det var ovanligt städat eldar upp kläder om de ramlar på golvet?

skrattkramp och matorgasm

... så kan man nog sammanfatta min helg!

Jag och mina vänner har varit i den kungliga huvudstaden, rymde hemifrån på lördag (ja det kändes faktiskt så).
Vi checkade in, lämnade väskor och gjorde stan. Jag jagade stövlar men hittade en kappa - så kan det gå.
Sen återvände vi- trötta men ivriga till hotellet. Fick nycklar till rum som inte var bredvid varandra - vilket lovats. Och inte heller lediga... Nej precis vi klampade in i rum var folk bodde! Hehe.
Nå, ett halvt rätt av tre fick de iaf på första omgången rum då det ena iaf inte var upptaget men av fel typ...
Nå på nästa försök fick vi inte rum på samma våning - men hey, vi har hellre rum på olika våningar än rum med människor i!
Nå detta var väl väl, förutom att dörr till badrum saknades på tredje rummet... mysigt! Vem vill ha det så? kärlekspar? Åh så mysigt, att få se in på toaletten???
Nå jag och Mia var i alla fall lyckligt lottade och fick som rum två- ett med både badrumsdörr och rätt säng.

Hotellet bad om ursäkt gång på gång och vi fick drinkar och fruktfat. De kronglade lite mer oxå men det orkar vi inte med nu!

Efter att ha svept lite bubbel med hotell-förlåt-frukt gick vi iväg till Restaurangen Smak. Det var en upplevelse! Jag åt sju rätters, låter som mycket mat men det innebär typ fem stycken förrätter och två efterrätter. Matorgasmen höll i sig från början till slut.
Min meny bestod av: Citrongräs, Vitlök, Ingefära, Grön Chili, Dragon, Citron och Te
Rekomenderar denna kombo.
Tillbaka på hotellet blev det sedan drink på rummet och skratt tills magmusklerna värkte och mascaran rann.

Dag två blev det frukost, en superb sådan! Explosionsgränsen nuddades.
Detta följdes av SPA= två timmar i pool (russinstadie uppnåddes)+ en behandling bestående av massage och kur-bad. Inte värst hungriga blev vi bjudna på salladslunch och sen var vår - sextettens - helg förbi. Vi skiljdes åt med ett löfte om att göra detta till en tradition. Möjligtvis i Oslo nästa gång.
Och det ser inte illa ut. För efter att mina kära vänner klagat hos högre instanser på hotellet så fick vi tre rum-  en natt i något skandinaviskt  land.

Så - Vi börjar räkna dagarna nu och hoppas på att allt fungerar nästa gång!

en examen på väg

När jag för sex år sedan började studera var tanken att jag skulle ta ut en pol mag nån gång....
Men när tiden gått och jag konstaterat att jag inte gillar vare sig nationalekonomi eller statistik så blev tanken istället att jag ska plocka ut en fil mag i statsvetenskap.
Sen fick jag jobb.
Och tanken finns kvar, målet är ännu där borta på en magister... det är "bara" en uppsats ifrån ju.

Men, jag bestämde mig för att ta ut en kandidat.

Enkelt tänkte jag... men så kom mailet -  välj ut de kurser du vill ha med i din examen... hm.
Det är ju som att välja mellan sina barn (nu har jag ju bara ett men man brukar säga så va?).
Vilka kurser ser bäst ut? Vilka vill jag stå för? Vilka visar en rättvis bild av min studietid?
Suck och stön.
Visserligen tror jag att att det är hugget som stucket mellan Feministisk filosofi och sociologi. Grundkurser hit och grundkurser dit. Feministisk etik... Valde iaf inte några nationalekonomiska... jag vill inte förknippas med dom. Inte ens låtsas att jag kan. Nä, jag gillar mer min retorik... och invandrarkunskap.

Nå, nu hoppas jag ju på att det där examensbeviset inte skall behövas.
För jag har ju ett jobb. Ett jobb som jag gillar och har roligt på även om jag den senaste veckan sprungit i korridorerna, svept mitt kaffe, tagit rekord korta luncher och ändå aldrig blivit klar.
Fast, jag tror faktiskt inte att någon kan bli klar på mitt jobb. Det handlar ju om politik och den slutar lixom aldrig.

Lappen

Som bekant bor jag i en svinstia, eller ja vår lägenhet är inte inkluderad (inte alltid).
Denna lapp sitter som bäst i trapphuset:

mannen tyckte att trappstädaren nog inte riktigt tänkt så han fyllde i lite...
Och det visade säg att trappstädaren visst tänkt!

Och inte nu heller hamnar bilden som den ska... mystiskt...

Om du tycker att jag dyker upp här sällan så beror det faktiskt inte på mig, det beror på att min kära t använder vårt nät... jepp vi har bara en liten sticka och han jobbar varevigaste kväll med den i sin dator. Det betyder att min kära comppis som snart når pensionsålder får vila. Och jag, jag tittar på gammal hederlig tv. Med 6 kanaler. Varav fyra är SVT...

Nu är det natti, natti. Imorgon är en helvild jobbdag igen med två av fem på plats. jobba jobba jobba.

mannfall.

Oj hoho, säger jag idag. Efter att äntligen ha fått i mig ma- couscous med broccoli och halloumi... mat? visst..
Idag var vi två av fem på plats i nämndekansliet, det innebar att jag stämplade hejvilt med sex stycken stämplar. Och jag kan berätta att det här med att hålla koll på stämplar, vilken det står vad på och vilken som är var och var jag är och vilka papper som ska vart. Det är inte så lätt. Det räcker bra med mina vanliga två. Och gårdagens tre.
Men alla. Nej. Jag ser fram emot imorgon, då är vi väl förhoppningsvis tre igen. Och jag har max fyra stämplar att surra med.
Och när morgondagen är slut är det en underbar helg, totalt fri från arkivbläck. Typ.

Har värdens roligaste lapp på dörren här i huset just nu, men den kan jag inte sätta upp nu då jag skriver på t's mac... så den spar jag tills imorgon! Eller lördag om jag mot all förmodan skulle få tid över för lite zumba imorgon...

förvirrat fan

Jag diggar solsidan - jag gick igenom min graviditet med serien och sen den där första tiden som mamma.
I helgen sprang jag på Johan Rheborg. Eller sprang på, gick förbi till först men då mina chokladmässekumpaner inte såg vem  som strossade på samma gata så fick jag hitta på en nödlösning.
Vände snabbt på klacken och hoppade fram till Rheborg och presenterade mig. Berättade att jag tyckte han var rolig och tänkte samtidigt som min mun uttalade det att det ju är hanns jobb. Så nu håller jag på klurar på vad jag ska säga nästa gång jag träffar på nån jag normalt bara skulle peka på och viska "kändis, kändis".
Nått smart.
Mer än "Hej, Jag heter Lotta - Jag tycker att du är riktigt rolig. Ska du på chokladfestivalen? Nehej, ute och njuter av det fina fotovädret då ser jag! Ha en fortsatt trevlig dag!"

Nå jag fick ju iaf skaka hand! Trots dålig inprovisation av samtal.

vab

Första vabbningen på g här. Ellisen har feber och får stanna hemma. Just nu gungar hon min gamla Maja-gräddnos i gungstolen och säger "maja, maja, maja, maj, majaaaa, majaaa, majaa, maj"
Halv dags vab blir det idag och imorgon. På fredag är Ellisens mormor här så då får de tid tillsammans.
Det är tungt att vaba ju, att jobba är mycke mindre påfrestande.

irritation...

Tänkte kasta iväg ett  mail till min handledare, eller hon som varit min handledare i d-uppsatsen...
Problem: hjärnsläpp. Lösenordet är som bortblåst. Och då var jag ändå inloggad för inte alls länge sen... blä.

Tårtan

I helgen firades jag, det var tårta...
så här såg den ut när jag tog skapelsen ur kylen första gången...

 Och så här när jag öst på 5dl grädde...

Och så här när jag börjat bli klar med en riktig lottaskapelse...

Och så här när jag fraktat tårtan i en lite för trång tårtkupa och räddat missödet med godis!

Alla missöden kan annars räddas med just godis.
Betyget på tårtan då? Tja så här:

Och av nån anledning hamnar tösan bara på sniskan idag... ingen aning om hur jag ska vända henne rätt...
Men det jag har en aning om är vad tårtan innehöll mer en bara grädde, den hade hallonmousse, vitchokladmousse och lemoncurd... det blir helt klart en repris på den!

domen

Var på tandläkarbesök idag.
20 minuter sen fick jag kliva in hos tanten, hon var glad över att få en väldoftande och glad patient.
(fick en parfym igår av min kära man som missat att jag visst bytt sort senast... till flowerbomb som alla andra... men nu är jag tillbaka till 212 sexy. sidospåret klart.)
Hon var så nöjd - tandläkaren - tills hon såg bilderna och tänderna irl.
Då fick jag en uppläxning.
Men, de här små hålen som det faktiskt handlar om, de är mitt barns fel. Eller rättare sagt en graviditets fel.
för - att kräkas dygnet runt från v 7- 22, må illa av mintsmak, enbart kunna äta ufon och djungelvrål och möjligtvis dricka lite cola... det är nog inte så bra för tänderna. Sen lär det vara så att gravida har extra känsliga tänder. All kraft i kroppen går lixom åt att bilda den där lilla varelsens tänder istället för att ta hand om de befintliga redan ibruktagna...
En tröst var ändå att jag inte hade några erosioner, så nu fortsätter jag dricka kaffe på jobbet - en ny företeelse för mig!
Så, hon sänkte mitt humör en aning och jag konstaterar att det här blir dyrt innan det är klart. Men idag blev det iaf billigt, 60kr. Tandvårdscheck - den tackar vi för!
Sen ska jag tydligen komma ihåg att tugga på bägge sidor och borsta i cirklar och använda nån ny liten grej mellan tänderna och skölja med flour och inte småäta...
Känner bara att vissa morgnar är det bra om jag hinner spotta ut tandkrämslöddret. Och på kvällen är det bra om jag inte somnar med tandborsten i mun... småätandet var under tiden som mammaledig det ända sättet att få i sig mat... småbarnslivet tär. men härligt roligt är det iaf. Umpa umpa sjunger E för tillfället.
Nu ska jag dricka lakritsrotste, tugga knäcke på bägge sidor och sen göra allt det där andra.

kanelbullen och jag

Imorgon barkar det utför för mig. Kliver över strecket och är närmare trettio än tjugo.
För att fira detta har jag ikväll bakat ett gäng kanelbullar varav hälften ska packas ner i väskan och förhoppningsvis slinka ner i mina kollegor imorgon.
Att fylla år på kanelbullens dag är ganska praktiskt, ingen förväntar sig tårta.
Vilken tur att det inte är prinsesstårtans dag för en sån finns ju oxå... Tårtor är så mycket krångligare att få med sig på cykeln än bullar...

Nu ska jag slösurfa en timme, i nittiotalsstil. Lixom bara glida med vågorna och se var jag hamnar. Har inget val, laddar upp bilder med det jäkligt mobila "bredbandet" tar en timme till säger det... jeij. Det är straffet för att vi inte framkallat annat än resfoton och bröllopsbilder sen 2004... nu är det ett antal som jobbar på. Håll tummarna för att det inte kraschar här nu!

Vad gör hon?

Ja, det kan man fråga sig... sitter på en stol, läser, läser, läser, skriver, diarieför och postar, springer av och an i korridoren och upp och ner för trappor. Lär mig sakta men säkert hur hela kommunen är uppbyggd och vem som har ansvar för vad. Hälsar på gubbar som kommer in för att kika på den nya i huset (har faktiskt varit mest gubbar som haft just denna specifika anledning att titta in). Äter lunch med mysiga, härliga och underbara kollegor. Dricker kaffe. Jepp, jag har börjat. Men försöker begränsa mig till en kopp om dagen och köra resten på te. Har riktigt roligt på jobbet. Orkar inte ens klaga på boendet längre för jag är ju knappt hemma...

Ikväll har vi dessutom varit på föräldramöte, det var inte så många andra där. Närmare bestämt en stycke förälder till. Men nå, det var väl helt givande ändå!
Gillar Ellisens dagis och hennes fröknar. Och att dagis skapat rutiner här hemma!
Alla barn i Elminas grupp kan nu för tiden säga - kakka-  känner oss lite skyldiga till detta... Men E har oxå lärt sig att säga Bajs. Det sägs med långt s. Helt klart ett tvåspråkigt barn...

att strö salt i såren...

Är inget emot att strö curry i dom.
Eller ingefära.
Eller lök.
Eller vitlök.
Eller lime...

Men värst av allt är nog chili.
Eller allt det där på en gång.

Vad har jag gjort? Jo, haft hösttorra händer och lagat mat. Kikärter från kerala blev det. Ingen vidare god rätt. Men den smakade.

Idag har jag förgyllt stämningen på jobbet genom att bryta ner min tydligen pryda fasad. Min liknelse med barn nummer ett och en snöplog uppskattades. Och nu är ryktet på kommunhuset att hondär nya tjejen, hon kan säga vad som helst fast hon ser så harmlös ut. Aj, aj -hur ska jag leva upp till det???

tänker ännu ställa in väckningen.

Då har jag inte bara avklarat en halv dag på jobbet utan även en hel! Och ja, ännu yrare i huvet än i går men jag börjar ana vissa strukturer... Idag har jag ju till och med fått skriva under grejer och posta och läsa en massa. Blir nog dags för nya brills snart då de jag nu har nöts upp i jobbet. Bävar bara för hurudan historia det blir denna gång. Men den får vi vänta på till senare i höst!

Nu ska jag fixa mina stackars naglar, sen sova. Sova och vakna aningen tidigare än idag. Att få iväg en Lotta till jobb tar sin tid - Men att få en Elmina till dagis, det tar min tid! Vi har inte riktigt kommit igång med samarbetet om morgnarna än men vi lär väl oss så småningom...

Två kokta ägg ligger iaf färdigt i kylen, kläderna är framlagda och lunchlådan är det bara att kasta ner i påsen.
Mitt mål är att vara på jobbet 7:55 imorgon... en riktig utmaning. Men åh vad jag älskar flex!

yr men glad

Ja idag har jag då jobbat min första dag, eller halvdag iaf... fick börja lite senare idag vilket var super för annars skulle mitt stackars huvud ha sprängt av all den information som matats in...
Imorgon är det dags igen, och jag ser fram emot det!
I korridorerna träffade jag alla medarbetare, vad dom heter lär jag inte kunna på ett tag- än värre var dom sitter och vad dom gör... Men utropen "Äntligen börjar du" värmde.
För ja, Äntligen är det mödan värt att ha pluggat.
Nu får jag sitta där och jobba på riktigt.

Och på fötterna hade jag förstoss fina nya skor!

Trots att de var nya så är fötterna ännu hela- helt otroligt -och det gör mig lite kär i mina nya bruna vänner av skinn!

kanske vi får börja packa?

Ja, äntligen börjar det nappa på de tusen och en intresseanmälningar vi gjort på lägenheter i västerås. T var och kollade på en idag men var inte helt hundra på att jag godkänner området så det blir att kolla upp i helgen... Nästa vecka blir det ytterligare en visning. Men även om vi anmäler intresse igen efter visningar så är det inte sagt att vi får nått av dom, de har lustiga system dom här uthyrarna. Vill helt klart hålla en på hallster en stund.
Idag har jag iaf kollat på dagisar i v'ås och konstaterat att det finns många men att jag inte riktigt vet vilket/vilka som skulle passa oss.
Dessutom börjar vi ju gilla dagiset här allt mer. Idag sov Ellisen för första gången sin "vila" efter maten på dagis. Och det gick betydligt bättre än gårdagens brottningsmatch på hemmaplan som resulterade i en knapp timmes sömn...
Tjejen fattade galoppen direkt och efter att ha snurrat och snusat i sina trasor samt klappat lite händer så somnade hon och sov tills jag hämtade... Otroligt!

Annars har hon börjat protestera på morgonen nu, idag redan innan vi åkt hemifrån... Men det handlar väl bara om att hon förstår vad som är på g och vill säga sitt. Och hon kan få säga sitt. Det kan jag omöjligtvis stoppa. Men jag behöver ju inte göra som hon önskar.
Ljuva, trotset. Funderar på att beställa "trotsboken", jag är en såndär som  tror att det finns bruksanvisning till hondär som just nu ligger och snarkar så sött i sin säng...

Just nu tänker jag bara- när hon kastar sig raklång på golvet, skriker och sparkar. River och bits. Jag tänker att det är tur att hon är liten så att jag kan knöla ihop henne till en boll och hålla henne i min famn tills hon lugnat sig... Det blir värre sen. När hon är så stark att hon bänder sig loss ur mitt järngrepp... Ännu en orsak till att stå ut med tantgympan alltså!

ramsande, brottning och kladd.

... tre ord som beskriver vad jag sysslar med på dagarna efter att ha hämtat Ellisen från dagis...

Hela vägen hem rabblade jag ramsor ur herr Gurka boken utan att hon för den skull blev nöjd...
Väl hemma brottades vi en bra stund innan hon tillslut somnade för middag...
Sen var det mellis, banan och annat kladdigt.

Nu sitter hon i soffan och river duploklossar från varandra och sägen nått som låter "jobba, jobba, jobba, jobba" fint mantra dom verkar lära in  på dagis.

Jag är lite slö idag, gav blod igår och glömde dricka så mycket som man ska... tankning pågår.

Andrahands rökning

Det var fest hos grannen igen igår, dock inget securitas behov denna gång. De slutade väsnas lagom till vår läggdags som i och för sig var lite sen igår men, men. Sovrummet luktade dock lite suspekt.
Vi vet ju att andrahandsrökning av tobak är skadligt, hur är det med andra substanser???
Denna förfärande stank kom typ som genom väggen- otroligt men sant. Möjligtvis genom dom otäta fönstren... Just nu vädrar jag ut, i hopp om att deras substanser är slut för ett tag framöver och vårt sovrum kan få vara den rökfria zon som jag önskar den vara.

Lägenhetsjakten fortgår, men tusan vad svårt det skall vara!

mitt barn.

När lilla tösabiten min kom till världen var jag rädd att lämna henne ens för en liten stund.
Och det jag var mest rädd för var att hon skulle bytas ut, eller försvinna och jag inte skulle känna igen henne bland 1000 ungar.
Idag vet jag bättre. Jag känner igen henne. På hennes lilltå. På hennes smultronmärke - format som ett hjärta på vänster armbåge. På hennes skrattgropar. På hennes operationsärr som knappt syns. På hennes runda små öron. På de långa fingrarna. På naglarna som jämt behöver klippas. På virveln i håret. På födelsemärket över den sötaste naveln. På hennes långa vader. Jag känner helt enkelt min dotter, från topp till tå.
Och inte bara det, jag känner hennes ljud. Jag vet att det är hon som säger namnamnam och inte flickan som sitter bredvid. Jag vet när det är hon som gråter. Jag hör att det är hon på hennes sätt att ropa Mamma.
Jag kan också hennes bus. Jag vet när jag ska jaga. Jag vet när jag ska killa den lilla magen. Jag vet när jag bara ska hålla mig undan och låta henne utforska sin omgivning. Jag vet när jag ska morra som ett lejon eller läsa en ramsa.
Jag kan många ramsor.
En massa ramsor.

Gurka säger hon på kvällen och sätter huvet mot sin trasa i sängen. Och jag läser om Moster Ester som älskar fester. Om Kajsa varg. Om Lille ville söderkille. Om Gorillorna med brillorna. Om en massa figurer med konstiga namn. Sen somnar hon. Och jag läser vidare för att jag ska kunna fler ramsor.

tanten i mig.

Nu är jag officiellt tant. Varför?
Jo dessa står i mitt köksfönster:

Jepp, inhandlade igår, i en god väns sällskap, dessa två rosa skapelser på det underbara Åsby. Misstänker lite att hennes innerliga tantighet smittade av sig lite extra på mig. Eller bara lyfter fram tanten i mig till ytan just då. För köpet var nog helt på eget initiativ...
Och jag som sagt att jag Aldrig. Aldrig någonsin ska ha st paulior... Man ska aldrig säga aldrig.

Vi hade en riktigt mysig dag, jag och min vän. Och dottern såklart.
Så nu kan sista veckan utan jobb börja! Ellisen var lite ledsen när hon vinkade hejdå i morse men jag stannade kvar i hallen och hörde henne tystna efter två minuter. Så, det ska nog gå bra. Hon är färdig inskolad nu och nästa vecka blir det långa dagar. Jag saknar henne redan. Det känns lite overkligt att stiga in i en ny roll som nämndesekreterar-Lotta istället för hemmamamma-Lotta. Att veta att Elmina den största delen av sin vakna tid kommer att befinna sig på dagis... Vilken tur att jag gillar dagiset och att hon ser ut att trivas!

inskolning på g.

Här var det då inskolning, det innebär löjligt korta dagar på dagis med en unge som egentligen inte vill gå när vi ska... Men, visst två veckor inskolning behövs säkert för att mamman ska vänja sig att stiga upp på morgonen. Lita på att ungen verkligen klarar sig...
Hon har skoj på dagis, det finns leksaker och snoriga ungar. Hur skoj som helst.
Imorgon ska jag gå bort en stund för första gångne, en dag tidigare än schemat säger. Jag tror betämt att hon redan skulle klara en hel dag. Men visst vi mjukstartar för det är ju inte säkert att jag klarar av en hel dag!

Idag cyklade vi för första gången, Ellis gillar det starkt och mamman med. Nu tror jag att jag kan hinna till jobbet inom rimlig tid oxå!
Så, nu när dagispirret är förbi får jag börja med jobbpirret... Äger dock inga fina skor än. Så behöver nog gå och handla lite innan det sätter igång på riktigt!!!

Och jag har oxå hjälm, det tänker jag inte sätta upp nån bild på då jag inte är riktigt lika söt som min dotter i iförd den!

securitas och polis.

Det var den helgen det. I förra natten hade vi det skoj, efter att ha lyssnat på dunka dunkat fram till 23 bestämde vi oss för att höra med securitas. De kom på besök, musiken tystnade, dörren öppnades. De gick. 20 minuter senare var fullt ös återupptaget. ringde securitas igen men blev satt i en kö som undrade om den skulle ringa upp mig när det var min tur. Bestämde mej för att jag inte ville det och ringde polisen istället- de var redan på väg.  Polisen ringde på hos dunka-dunka gänget, musiken tystnade. Polisen bankade på i en halvtimme, ingen öppnade. Polisen ringde på hos oss och sa att de går nu och att de inte kan göra nått mer.
Jag konstaterar att man tydligen inte måste öppna dörren för polisen. Jag konstaterar att nått är fel i vårt rättssamhälle.
För, öppnar man inte dörren när polisen knackar på så har man nått att dölja.
Har man fördragna gardiner, tre grabbar i en lägenhet och dunka dunka (samma obegripliga låt de tre sista timmarna) på mer än ett halvt dygn så är nått lite konstigt.
Framför allt tycker jag att man borde lyda polisen och gör man inte det så borde det få konsekvenser...
Hoppas på lite lugn och ro nu då, hehe - existerar inte här.
Sen att man är lite orolig för sig själv efter att ha ringt är en annan historia. Men det är konstigt att man som vanlig laglydig småbarnsförälder ska känna att man gör fel när man kallar på hjälp.
Jag ser mig över axeln. Jag ser till att låsa dörren. Kanske är det inte nödvändigt. Kanske är det. En sak är iaf säker, detta ställe är inget ställe man vill bo på! Så, lägenhetshetsen fortsätter. Och kommunen har nog även den lite att bita i när det gäller detta område - vilken tur att de snart får förstärkning av mig då!

imorgon börjar dagis, jag är sjukt nervös!

undrar vad grannarna går på?

Det hörs dunk, dunk, dunk - yl och skrän från grannarna. Partyt har pågått typ från klockan 11 i morse... And stilll going strong...
Partyt verkar bli mer party för varje timme, vi som trodde att maxvolymen var nådd vid en två tiden- vi hade fel! Mellan varven hörs lite tjoande. Vi har konstaterat att det inte bara kan vara glädje dom tjoar av, inte heller sprit. För dricker man sprit i den mängden från klockan 11 till 20 så tjoar man inte längre. Och höra på dunka dunka orkar man inte heller.
Mera misstänksamt blir partyt av de täckta fönstren och den odefinierbara röklukten i trappen.
Min gissning är att det är nån ny typ av gott och blandat dom går på. Gott och blandat - party nonstop remix.
Gissar på att den inte är värst laglig heller.
Men, det finns ju en chans att det bara är döva och blinda oxå. Eller att det inte är hemma och har glömt på rökelsen och musiken. Eller att de framkallar foton och eldar importerade pellets och för att inte somna innan alla foton är klara så har de på musiken. Eller spelar igenom alla dunka dunka låtar på maxvolym för att se hur länge grannens kakel håller. Eller så byts folket i lägenheten ut var femte minut, för det är vad jag gissar att man skulle stå ut där inne, dock talar frånvaron av dörröppningar emot detta förslag.
Nu återstår att se hur länge de orkar hålla på...

rasistisk?

Jag blev fundersam över mitt förra inlägg, var det rasistiskt? Nu har jag gått och grunnat ett tag men jag är lite å ena sidan å andra sidan...
Var det nödvändigt att skriva att kvinnorna i tvättstugan var somalier? Och är de verkligen somalier? Spelar det nån roll varifrån de kommer?
För övrigt är väl jag finnen i detta hus. Ibland undrar jag varför jag böt till ett finskt efternamn då vi troligtvis kommer att bo här i sveariket ett bra tag... Nå, det är ju ganska vanligt med finska namn här omkring. Det är ganska vanligt att heta mohammad oxå.

Men tillbax till det jag gått och funderat över, får jag skriva somalier för att måla upp en bild? Och målar jag då en bild av hela gruppen eller enbart av de två jag mötte? Meningen var ju inte att måla en hel grupp utan enbart de två individerna och kanske alla individer i detta hus inklusive iranier, bosnier, svenskar, finnar... Vad ska jag skriva istället? Två kvinnor? Vad säger det? Och behöver jag säga mer?

Jag är rädd för att ställen som detta, ghettot där vi bor, skapar rasism. Genom att sätta in massa människor som inte förstår sig på hur vårt samhälle fungerar på ett och samma ställe skapar vi problem. Folk som vår familj, som är vana med köer och att man inte spottar i trappen, att man sopsorterar osv. Vi blir ur leda på att ständigt se att våra förväntningar på hur allt ska fungera mosas, spottas på, raseras... Men hur ska alla lära sig? Vem ska lära? Behöver vi lära?
Sfi vet jag att har denna uppgift, de ska lära kultur. Men i det begreppet ingår så mycket och prio ett är kanske inte allt det som jag nyss nämnt eller?

Nä, det här blir ju inte bättre. Ville bara få sagt att jag inte är rasist. Att jag är för fortsatt invandring. Men att det nog behövs lite resurser. Lite ansvar. Lite omtanke och medmänsklighet. För just nu. Just nu finns en massa problem. Vem ska lösa dom? Och hur?

Dålig surkärring.

Jag är ingen bra surkärring, tvättstugan gäller detta igen, var nere för att sätta in min tvätt. Det gick inte så bra. Mötte två snurrande maskiner och två somalier som sa - Oj förlåt, är det din  (peka på pluppen).
Jag: Ja, oj, det är min. Ser att det är 40 min tills maskinen tvättat klart, kommer ner då igen och jag behöver torkrummet oxå... Går.
Nere igen efter 40, maskinerna toma -jess! Men, torktumlaren går, överfylld av ett täcke.
Jag använder inte torktumlaren för att den är i snuskigaste laget så jag ignorerar skiten och låser in mina snurrande maskiner med somalietäcket. Hämnd kan det väl kallas. Tror att den var ganska mild.
Ner igen om 30, får se hur torkrummet ser ut - låst? fullt? skitigt? Iaf det sista, det hör lixom till standarden.

Ps. Lägenheten är inte uppsagd än, vi vill inte bli hemlösa. Men sökandet pågår. För fullt!

leksaker.

Innan Elmina föddes bestämde vi att vi inte ska köpa en massa leksaker till henne. Det har vi inte heller gjort, böcker är det ända jag satt pengar på.
Men rummet är ändå fyllt av prylar.
Favoriten just nu är bilen. Bilen hon fick av morfar i helgen och som hon brummar med på dagarna. Oftast går den bakåt.

Men favoritleksaker kan oxå vara pinnar och bär i parken. Det leker vi med dagligen och det är ganska skoj.

pyjamasdag.

Det var länge sen jag hade en pyjamasdag, i mina tonår så hände det ganska ofta. Men sedan jag flyttade ut och ihop med min t så har de lixom bara uteblivit. Varför? För att de egentligen inte är så givande. Och för att t har en tendens att få mig ut genom dörren.
Men idag blev det pyjamas för både mig och e fram till klockan två! Det var skönt, fast det känns som om vi slösat bort en alldeles perfekt dag till ingenting... Nå, vi skyller det på t! Han den stackaren har suttit och jobbat hela dagen, att jobba på en ny skola innebär nog mer jobb än vad nån av oss skulle kunnat tro. Och det där med att göra film inför varje område de ska beröra... det tar tid...
Nå, det kanske tar sig med tiden. Vi kan ju hoppas.
Nu ska jag ta ut lasagnen ur ugnen, hoppa i träniingskläderna och gå för att pröva på afro... förväntar mig inte mycket. Förväntar mig inget som liknar tidigare afropass. För om detta är i samma stil som den sk bodypumpen så vet jag inte vad jag ska vänta mig...

nått som kallas body pump...

Igår var jag på nått som kallas body pump, det kallades så och det var nog inte riktigt vad det bjöds på.
Men nu bor ju jag i Hallstahammar, då får man inte va kräsen. Så tantgympan var väl rätt lyckad.... bara man inte tar vattenpaus när tanten där framme gör det och bara man kommer ihåg själv hur alla övningar ska se ut för att undvika skador så då ska nog detta gå fin fint!
Tanten där framme var aningen vimsig, hade noll koll på sina skivor och var inte helt i trim själv. Men nu ska jag inte vara elak, hon var ok även om jag inte kan förstå att hon dragit de där passen i några år... Nå hoppas att de ger resultat på min kropp iaf! (En kvarts hoppande med ett gummiband runt benen+ step+ hejvild mix av muskler+ mage, mage, mage- borde synas nånstans...)
Tantgympan ligger bara 200m från mitt jobb och 3 minuters cykling hemmifrån. Därför tänker jag stå ut. Dessutom kostar hela höstens pass lika mycket som en månads pass annars... Alternativet är att åka tåg eller ta bil in till v'ås. Det hinner jag inte med. Biter alltså ihop och tränar i vattenpauserna tills vi fått en lägenhet i staden, för då, då blir det les mills pass. Längtar!

tänker inte läsa herr gurka en gång till idag.

Nej, det tänker jag inte... men det är ju inte jag som bestämmer, det gör fröken gruka...
Nu just är fröken gurka ute med sin far för att mor ska diska och städa toan, låter inte det skoj?!
Nå, det är faktiskt inte många dagar tills mammaledigheten är slut (ledighet, vem tusan kom på att det ska heta ledighet? det är snarare allt annat än ledighet, ledighet kommer aldrig mer... men det gör inget..), mindre än två veckor börjar dagis!
Och det betyder att det är mindre än fyra veckor tills mitt jobb börjar!!!

Nå först ska här städas lite och så ska dagarna få gå, i sällskap av herr gurka antar jag... Får njuta trots att det kanske inte är så skoj vareviga minut, för jag lär sakna det.

Jag förväntar mej att dagis (vägrar säga förskola) ska göra min unge till en annan. Det är oundvikligt. Hon kommer att behöva växa lite. Att lära sig saker hon just nu håller på mognar in i. Att bli ett litet barn.
Tror nog det ska gå bra, hon e rätt så livlig min lilla kamrat...

Och mamman ska det nog inte gå nån nöd på, hon får ju kaffepaus!!!! Något mammaledigheten inte bjuder på...

blivande akademiker?

Hur vet man att ens unge är blivande akademiker?
Tja en ledtråd är att föräldrarna är det.
En annan:



Intresset för flärpar...

utflykter

Idag hade vi en lugn morgon, svårt att bestämma oss för vad vi skulle göra. Så, vad bestämde vi då oss för?
Jo en liten utflykt till Vallby friluftsmuseum...

Jepp så inspirerade som vi ser ut på bilden ovan var vi. Jag och E iaf. T däremot var hur inspirerad som helst.
Vallby var helt fint men ska man se på djur rekomenderar jag ingen att gå när det spöregnar, inga djur vill vara ute i regn. Bara en stackars get som inte hunnit ta skydd med dom andra. Och nån häst. Såg även grisöron som jag antar satt fast på en gris, de var inne i skydd...

Nå det blev mycke promenad för tösabiten vilket förhoppningsvis resulterar i sovmorgon imorgon... För då blir det ny utflykt, utan regn förhoppningsvis!

tvättstuga igen då...

Nu for min propp. Den lixom bara sa tjoff.

Så kan det ju gå ibland men hur tusans svårt kan det vara att få en tvättstuga att fungera??? Eller för den delen få felanmälanssystemet att fungera???

Dagens problem: Ser först när jag kommer ner att nån använder torktumlaren vilket betyder att jag inte kan låsa om jag vill tvätta... nå den går ju alltid att tömma men det är ju lite onödigt jobb... Sen upptäcker jag ett problem modell större:Tvättstugan är översvämmad. Golvet täcks av en stor pöl, ca 10cm djup. Konstigt nog har väl golvbrunnen blivit igentäppt... (inte så kostigt) om du ser bilden nedan... Sen upptäcker jag att maskinerna inte heller fungerar. Här ungefär sa det tjoff. Tjoff. Tjoff. Tjoff.

Behöver jag berätta att jag har se så där 8 maskiner tvätt... bara.
Behöver jag berätta att detta inte är första gången som tvättstugan krånglar???
Jag har fått nog av att bo i detta ghetto. Jag är ingen get. Eller vad det är som bor i ghetton... för standarden skulle möjligtvis passa just en get.
Nä, jag är ännu invandringspositiv. Men jag är ganska negativt inställd till min hyresvärd. Ska nog gå och ta ett snack med dom imorgon... fast jag har ju en liten med... åh, suck och stön.
Nå nummer ett imorgon är att ringa den så kallade bovärden. Nummer två att gå in till hyresvärden. I nått skede borde jag oxå ringa min chef... det kanske borde vara nummer ett???

Behöver jag säga att jag för fullt tittar efter bättre lägen att bosätta oss på???
Behöver jag säga att det inte är hos samma hyresvärd???

Behöver jag lugna ner mig nu och diska kanske??? Ja, det behöver jag... till och med min dator går het...
Och det där med felanmälan... skulle göra det men deras felanmälningssystem har varit ur funktion sedan vi flyttade in nu... Och bovärden går att faxa men inte maila... stenålder???
Nä, nu flyttar jag. 'Hej då.

glömma saker på bandet-människa

Brukar du, när du varit iväg och handlat, packa upp grejerna och upptäcka att nått av det du plockade på dig i affären inte kommit hem???
Typiska saker som blir kvar är: kryddor, jäst, tuggummi, lime... små saker som göms i skrymslen och vrån.
Någon skulle kunna bli rik på att sälja alla grejer jag glömt på nytt (och då är det väl inte bara jag som glömmer???)... vilket ju nu då som oftast är affären där jag handlar!
Nå denna gång glömde jag inte något litet, ingen lime... nej- den kom med hem... Den här gången missade jag på något sätt - en melon!
En cantaloupe... (Eller antilop som svågerns tjej skulle säga)
Och jag som ville ha fruktsallad med melon, kiwi och nektarin.
Nu är jag utan fruktsallad, för det var nån en gång i tiden som sa att det inte blir någon fruktsallad med enbart två frukter. Det blir bara en fruktblandning eller nått... Nå, enbart nektariner i grekisk yoghurt är gott det med! Så det blir kvällens efterrätt. Huvudrätten består av sötpotatispommes och fläskfilé (tycker ännu att det finlandssvenska namnet- grisinnerfilé- låter frächare...).

Yogar vidare

Haha, så folk kan tänka och tycka och framför allt TRO...
Läste Toschas blogg om att diskussionen om yogans farliga andliga sidor nu nått österbotten, jag tycker det är förfärligt. Förfärligt att folk kan tro så bra om sin egen religion så att de kan förkasta andra kulturer... Men då igen kan ju jag inte lägga mig i denna diskussion då jag enligt yoga motståndarna är besatt av demoner. Det är ju inte jag som talar utan demonerna, huh huh!

Nej, för att ta det från början så hörde jag för snart ett år sedan om denna debatt som pågicks inom de kristna leden.
Jag fick läsa en artikel hemma hos en katolsk kvinna, den hävdade precis som de artiklar Toscha hänvisar till att Yogan öppnar portarna för satan. Vi försätter oss i ett tillstånd var demonerna tar oss. Eftersom vi inte har jesus i åtanken.
Jag måste bara fråga: Hur många tänker på jesus när de har sex??? Och gör nån det så är de väl besatta av nått helt annat... inte friskt. För det är väl typ samma sak, att släppa tankarna en stund? Eller?
Nej, yoga är bra. Att förkasta yogan genom ens egen religon bara för att yogan är från en annan kultur är inte hållbar debatteknik. Det är så för att bibeln säger så och bibeln är ju så himla sann.

För mig har Yogan varit god. Jag yogade innan jag blev gravid, under min graviditet och framför allt använde jag tekniken för avslappning i förlossningen. Jag behövde ingen smärtlindring. Yogan var god.
Yogan får huvudvärk att försvinna. Den får nackont att ge vika. Den ger energi. Den ger inspiration.

Sen har väl inte abort eller den norska skytten något med yoga att göra - varför de inte ska tas upp i samma texter... men för att besvara dom, abort handlar inte enbart om ett fosters liv, det handlar också om en kvinnas liv. Det handlar om att vi inte i denna fråga kan säga att det alltid skulle vara rätt eller att det alltid skulle vara fel. Inget är så lätt här i livet så att det är antingen svart eller vitt.
Den norske skytten påstår sig vara kristen, då är han det. Punkt slut. Kristna kan också göra onda saker. Se en viss Adolf. Att skylla på demoner är svagt. Däremot kan vi skylla på människan. Hon har ju den där fria viljan.

Så, nu har jag färdigångat för en stund.
Mitt hjärta bultar iaf för yogan.

det här med semester.

Semester kan vara skönt. Absolut. Men för folk som vill ha nått uträttat så är semester av ondo. Semester förslöar samtliga samhälleliga processer och gör det omöjligt för den lilla människan att få någon kunskap om nått.
Dagisplats heter frågan jag vill utreda just nu, helst innan jag ska ringa min chef nästa vecka... Men, den jag ska ringa är på semester. Den andra jag kan ringa har bara telefonsvarare som säger att hon ska vara tillbaka nått klockslag, sen  säger den ett nytt klockslag då man ringer på det första klockslaget. Så jag har mailat den andra oxå men jag har efter lite fundering kommit fram till att den andra nog inte kan svara på nått då den första som ska administrera är borta...
Så, blir väl att vänta till nästa vecka. Eller försöka ringa på alla de klockslag som telefonsvararen föreslår...
Eller helt enkelt leva i ovisshet och dumpa ungen på ett dagis när jobbet börjar (!?)...

Om mindre än en månad är det tänkt att liten stor tjej ska inskolas, det betyder att det är lite med än en månad tills mamman ska börja jobba... Har gjort shoppinglista över saker jag absolut behöver innan jobb start, mannen i huset var inte särskilt intresserad av att veta att frun behöver "några par" nya skor... Men hallåå, jag kan väl ändå inte jobba i trasiga tygskor??? Eller sportsandaler mitt i september??? Har siktet inställt på ett par fina stövletter, med vilka det inte ska lekas i parker...

bebisen som försvann

Det var en gång en mamma, eller en kvinna som fick ett litet barn och blev mamma.
Bebisen var den vackraste bebisens mamman kunde tänka sig och hon njöt av var eviga stund med överfyllda bröst, mjölkkräk och gulbajsblöjor (nästan, eller det kommer hon ihåg sådär i efterhand att hon gjorde iaf!).

Men bebisen, hon ville inte vara bebis. Hon ville bli ett barn. Hon började lyfta huvet direkt.Började vända på sig. Började äta riktig mat. Började skratta. Började sitta. Började åla. Började krypa, stå, gå, prata...

Och plötsligt hade mamman inte längre någon bebis... bebisen var förevigt borta och kvar fanns ett barn!
Ett barn som kan äta själv (ibland till och med med sked) Ett barn som har egen vilja. Ett barn som springer. Ett barn som kramas. Ett barn som läser böcker (eller river). Ett barn som upptäcker. Ett barn som är så underbart så att mamman aldrig kunnat föreställa sig...



 
Tänka sig att lilla Elmina blivit ett barn. Jag har nog ingen bebis kvar. Men jag har en härligt envis, trotsande, busande, springande dotter som ger mig de blötaste pussarna i hela världen!

Varför det inte är perfekt nr.3

Folk spottar omkring sig. Det är äckligt och ohygieniskt. Framför allt när min unge ska lära sig att ta sig ner för trappen själv... hon går inte ner precis... för pappan får hon krypa men för mig så bärs hon ner.

Det är inte bara saliv som pryder trappen, det är även skräp.
Så som äppelskruttar... Hur tänkte den som kastade äppelskrutten i trappen undrar jag??? Hur??? Den förmultnar ändå så jag låter den ligga??? Eller det är så skitigt här så en äppelskrutt lägger ingen märke till??
Sen sitter ju nedanstående arga lapp på dörren in till den skitiga trappen....
 
Vilket kanske kan intyga att jag inte överdriver... tyvärr inte...

Nå, vår lägenhet börjar det bli ordning på nu iaf! Soffan kom igår och vi upptäckte att den kanske var i det största laget, men nu ryms vi iaf bra! Behöver inte ens röra vid varandra när vi båda breder ut oss i den... hehe.

Varför det inte är perfekt nr.2

Det gick att komma in i tvättstugan igår, det gick att tvätta men jag ville inte tappa nått på golvet... Om det mot all förmodan skulle ske så vet jag inte om det skall kokas eller brännas... Det är med andra ord lite snuskigt i tvättstugan. Till och med värre än det var hos studentbostäder(!). Men, nu har jag ju haft ett mellanår i mormoderliga åtvid, där glänste tvättstugan. Där doftade torkrummet lavendel. Där var mangelduken manglad och nytvättad. Där hade torktumlaren aldrig sett ludd.
Här, är det rena motsatsen. Mangeln tänker jag inte använda, lakanen får helt enkelt vara lite skrynkliga och ta 3ggr större plats i skåpet... För att inte tala om Ellisens trasor... (Jepp jag blev själv lite mormoderlig av mig i Åtvid och manglade trasor!!!) Nu är det definitivt slut på lyxen. Här görs inget "för det lilla extra", här görs allt för att det måste göras. Och så enkelt som möjligt utan att tänka på andra.

Varför det inte är perfekt nr. 1

Jag är lite för lite afrikan och fattar därför inte djungelns lag.
Kulturkrock nummer ett uppstod i morse när jag skulle tvätta, möttes välkomnande av ett hänglås på tvättstugedörren. Svor en redig ramsa och gick upp till mannen som fick i uppdrag att ringa. Först bovärden (vilket påhitt) sedan securitas, det ledde ingen vart... Ingen kom och klippte bort låset så som den officiella lappen där nere lovat. Så min tvätt förblev otvättad... Imorgon ska jag göra ett nytt försök, om jag ska tro dom mindre officiella men desto argare lapparna som finns runtomkring här så är det där med att sno andras tvättider ett ganska vanligt fenomen. Nå, imorgon lär väl bovärden jobba så då kanske vi kan få lov av honom att alltid själva klippa upp låsen till tvättstugan, skulle vara smidigast så!

Ska bara komma ihåg att handla en tång... modell större!

Nästa problem börjar sen när jag har tagit mig in i tvättstugan... Hur det går ser vi förhoppningsvis imorgon!

Puss å Kram!

återupplivningsförsök.

Det är kanske dags att börja packa upp den här lådan oxå, för den här bloggen har legat djupt ner i nån låda de senaste månaderna...

Uppdatering för dig:
Vi är nu Hallstabor.
Vi lever i ett lådkaos.
Elmina sover i eget rum.
Vi bor i ett getto.
Lägenheten är ok.
Vi väntar på att allt ska snurra igång medan allt redan snurrar för fullt.

Nu ska jag packa upp lite kläder.
Ska blåsa in här snart igen, berätta om varför detta inte är den perfekta boplatsen.
Men, det blir imorgon.

Godnattt!

Nytt liv.

Var iväg på lite shopping igår, min man sökte jacka för att vistas i skogen och jag sökte plagg som inte alls ska vara nära någon skog.

Hur gick det???

Tja, två halvt missnöjda kom hem från vasa, jag med enbart övredelar... varför ha nått nertill???

Och han utan jacka.

Eftersom det var en så härlig upplevelse så gör vi om det idag. fast vi tar kokkola istället. skoj.

statsvetaren med jobb

När jag en gång, för länge sedan valde min utbildning så valde jag med hjärtat.
Jag valde att överhuvudtaget utbilda mig för att kunna få ett jobb var jag får ha fina skor.
Men jag ville oxå vara med och påverka samhället, det som vi som bekant oftast klagar på.
Jag ville förändra min ogivning.

Jag började läsa statsvetenskap, för att det var intressant. För att jag hade med mej drömmen om dom fina skorna...

Idag är det sex år sedan jag började plugga, jag är inte riktigt klar än... eller jo en kand skulle jag få ut men jag vill ha en magister... Men jag har ett jobb!!! Ett jobb var jag får vara med och forma samhället, jag skall sammanfatta den fakta på vilka beslut ska fattas. Jag skall faktiskt jobba som statsvetare!!! Och, jag får ha fina skor...

Det fanns dom som tvivlade, och dom som inte förstog riktigt varför... men jag hade en plan och nu får jag äntligen förverkliga den!
Jag fick mitt drömjobb som kommuntant!

Nämndesekreterare och registrator är jag från den 19e september, den du!

på sträckbänken.

Väntar svar efter min arbetsintervju... det är så nervöst så jag inte riktigt vet hur jag ska klara av pirret. Men, vad kan jag mer göra än att vänta??? Jaga lite referenser... som alla verkar ha bytt nummer, gått i pension, flyttat till månen eller åkt på evighetssemester. Smått omöjlig uppgift då.
Nå, kan ju inte ta länge till innan jag får ett bu eller bä.
Och oberoende så var ju intervjun mycket bra träning! Positivt tänkande oberoende vilket är väl vägen just nu då... men åh vad dom skulle få skynda på lite!

resultat

jag sitter i sveariket, Ellisen är hemma hos farmor som förhoppningsvis har det ur-mysigt med henne!

Konstaterar att mina veckor i Finland givit resultat, i brist på gungstol har jag nattat E på gymbollen istället... Reslutat= magen börjar ju nästan se ut för något!
Så, nu är det bara att fortsätta med den effektiva träningsformen - natta liten på gymboll- resterande Finlandsvistelse... som börjar på onsdag...

Men idag är det shopping som gäller, anständiga, representativa, bekväma och lite fina kläder behöver införskaffas...

Att planer

Det händer att jag planerar hur jag ska lägga upp min dag.
Idag hade jag tänkt tråkla ner Ellisen i vagnen efter morgongrten för att ta en sväng ner till stan. Sen hälsa på farfar och möta upp mamma för att handla sånt som behövs imorgon.
Jag sitter hemma än, Ellis sover. Morgongröten har hon visserligen ätit och badat har vi oxå gjort så det är bara det där med att gå som återstår.
Nu blir det lunch innan oxå, betyder att allt blir super sent.

Nu hade jag planerat att skriva ett lååångt inlägg men E vaknade...
Tja!

lugn stund?

Sitter och njuter av en lugn stund... men det är sommar. Då finns det inga lugna studer, får jag väl tid för mig själv så börjar någon trimma antingen buskar, träd eller enstaka grässtrån! Alla tänkbara maskiner skall vara igång. Alla med oväsen.

Nå, nu är min lugna stund definitivt slut, E med mormor kom tillbaka från sin promenad. Det är lyx att bo hos någon som vill ta hand om lilltösa! Och på söndag skall hon till farmor... sen ser jag henne inte förrän onsdag! Vem av oss ska klara sig bättre?

Borta tre nätter...

Jag skall vara borta tre nätter från Ellisen min. Farmor sköter, två och ett halvt dygn.
Hur ska det gå???

status

Lika pirrig som igår, aningen tröttare.
Det blev en såndär natt då jag låg och tittade på klockan iställe för att sova.
Men så kan de va!

plötsligt

blev det pirrigt.
Tänk vad ett mail öppnande kan göra!

Vad får man för 50 ege?

Jo man får en drickflaska som håller tätt (och är bäst)+ tre burkar att förvara ätbart i, i färgglada nyanser+ två små skålar att vispa otroligt lite grädde i + påköpet grejs: salladsbestick och en liten skål med lock "att ta ut sin gröt på terrassen med"... jag äter inte gröt men hoppas att det finns fler användningsområden.

Så nu kan du kanske gissa vad jag gjort ute i fagernäs ikväll???
Blir dessutom två repriser veckan efter midsommar - gogo!

Underbart.

Det är underbart vad lite egen tid kan göra för en utsliten mamma, andra träningspasset avklarat och känslan som infinner sig är minst sagt underbar. Lustigt hur jag direkt trivs bättre med att se mig i spegeln, förstår ju att två gånger inte kan ha gett resultat utåt! Men insidan strålar!

jag en vikt och lite energi

Igår blev det änntligen av, träningen. Och imorgon tar mormor hand om lilltösa så att jag igen kan få svettas till skön musik, Pink hör body-pump till!!! De som väljer musiken till passen har nog förstått det...

Busungen har idag yrt runt och jag har jagat.  Hon ville gå hem från stan men fick ett plötsligt anfall av hunger efter makuunihörnet och då var det bara att ösa in majskrokar non-stop.

Vad gjorde folk innan majskrokseran? Vad gjorde folk innan det fanns smoothie för små ungar? Stannade de verkligen upp för att mata barnen? Tog dom inte barnen med sig vi mattiderna? Eller sprang de med vagnen för att få ge gröt där hemma?

Nä, tacka vet jag krokar och smoothie. Tösan trycker i sig de första på löpande band och använder sedan sugröret - helt själv - mamman bara går och går.

Idag skall jag.

Börja träna, jepp. klockan 20.00 tänker jag greppa vikterna och lyfta loss till musik!
Oj så jag har längtat!
Ellisen ska få skrika hos Fammo och Vaari under tiden, det lär hon göra för världens mammigaste är hon....
Mitt mål är att ha acceptabla armar till bröllopet vi ska på den 23e juli, tror att det kan funka. Men finns risk för att jag är lite över optimistisk. Nå, hoppas på att mina muskler har sitt minne kvar, ikväll går i alla fall startskottet!

Man skulle ju kunna tro att resultatet av att lyfta en 10kg tung Elmina dagarna i ända skulle ge trimmade armar men så är det inte. Hon är inget vidare för att fungera som träningsredskap, betydligt sprattligare än en vikt. Tricepsen blir därför svår att komma åt...

Total tystnad

... det har det varit här. Igen.
Men för tillfället testar jag på livet som ensamstående mamma och det, mina vänner, är inte lätt! Ser så fram emot den 22a när pappan kommer hit oxå, då blir det semester!

Dotern är just nu i den värsta labrador åldern, hon hämtar saker (som hon inte ska ha) och gömmer dom... oftast bakom soffdynorna eller i sin resväska. Jag har blivit super bra på att söka saker i alla fall, skorna hennes är aldrig två på samma ställe (eller inte två av samma sort...).

Vi har njutit av värmen denna vecka och jag har till och med badat i havet(!) Ellisen dök, ett bevis på att babysimmet verkligen gör någon nytta var att hon höll andan och var super glad när hon hittade upp igen.
Min unge var naken på stranden, med solhatt och krämad från topp tilltå. Såg inga andra nakenfisar, men nog 2åringar med bikini... varför???

Lite Semester

Här har det varit lite semester.
Snart blir det bättre... Att jobba på en dator som tar en kvart att få igång internet på och sedan ha ett så kallat mobilt bredband på hela två stycken stolpar... är sådär. Därför strejkar jag.

Men jag har ändå tänkt lite, fastän jag har semester... Finns det levande grävlingar?

min docka

Idag klädde jag min lilla älskling i klänning, drog på henne lackskorna och laddade kamerabatteriet...
Sen drog vi iväg till Adelsnäs för att ta lite ettårs kort. T suckade och E ville mest springa omkring. Så mest blev det så här

Några enligt mig bättre blev det oxå:


Så nått ska väl till slut hamna i en ram! Men någon proffsfotograf är jag icke... ingen proffs kamera heller...

i hyllan

hittar jag detta

Tänk att vi firar 11år tillsammans i år! Och han kan ännu överraska mig...

det händer.

Den här handen,
Den kan nypas så att det blir blåmärken, den kan dra ner ramar så att glassplitter sprids över ett helt rum, den kan riva hår, den kan söndra torn, den kan kasta sand, den kan dra upp en virkning, den kan kleta ut banan på väggen eller lassagne i håret.
Den kan också aijja mamma, den kan hålla handen, den kan plocka blommor, den kan äta själv, den kan klappa hunden, den kan plaska vatten, den kan gräva med pinnar i marken, den kan peta in fingrar i näsan, den kan kamma hår, den kan rita med krita, ... oj vad den kan!
 Och den tillhör denna söta tösabit!

upplev mer...

det här surrar i mitt huvud:

Och det som stör mig mest är att jag upplever så himla mycket med just bredbandsbolaget... vet aldrig när jag har ett nät eller hur snabbt det är, underbart!
Så, ganska många kvällar upplever jag irritatation.
Men vi ska ta i beaktande att jag bor i en håla var telefonen inte alltid har sändning. På Ica när man handlar får man söka efter "en stolpe"... och hemma är sändningen bäst på balkongen, eventuellt vid köksfönstret oxå men det fungerar inte alltid!
Kanske att jag får uppleva mer i västerås då...