Idag har jag startat dagen med att baka drömmar och blåbärspaj. Sen kom Lissie och Arne, våra härliga grannar på besök. Ellisen var förstoss blyg för dom igen, hon skriker varje gång hon ser Lissie. Men efter ett tag vande hon sig och blev sitt vanliga spexiga jag.
Kan oxå ha varit mutan- en mjukis anka - som fick tösabiten att mjukna...
Efter besöket stack vi iväg till öppnis, ett sista torsdagstillfälle för oss. Tänker på sången "vem kan segla för utan vind" och ja, det är svårt att skiljas från vännerna sina "utan att fälla tårar". Räknar ner på Åtvidsdagar nu, 6 stycke kvar... och sen flyttdagarna, kanske.
1 kommentar:
Ohh drömmar kan ju vara det godaste som finns!
Skicka en kommentar