dagiskonst.

Det är nått visst med den där konsten som små barn gör.
Den som är spontan och dom bara kladdar. Den som testar olika tekniker - äta penna- tappa penna - slå med penna- rita "fint"- rita hårt - rita lätt - rita bredvid - under - på sig själv.
Den konsten den är fin.
Men den där dagiskonsten... Den har jag lite svårt för.

Innan påsklovet kom Elmina hem med en "egenhändigt" gjord kyckling i ett ägg.
Det är ett vitt papper klippt som ett ägg. Plastat på baksidan så att det aldrig någonsin skall gå att ha sönder. Och upptill sitter ett litet band så att man ska kunna hänga upp det i t.ex. påskriset (Vilket det btw är alldeles för stort för! Inte heller vill jag hänga det i fönstret då det bara är "fint" på ena sidan).
På ägget har tösan sen målat en stor gul fläck. På fläcken har hon klistrat en näbb som jag inte tror hon klippt själv. Sen har hon fått klistra fast ett öga oxå. Inte heller det tror jag sitter särskilt spontant då det sitter i närheten av näbben. Ett öga . Och kycklingen ser inte ut att vara i profil...
Nå sen sitter där som kronan på verket en fjäder. Ben har den oxå. Inte skapelser av min unge. Nedan ser ni vad jag pratar om.

Men E är iaf stolt..

Samma pysselstund (tror  jag) har hon även färglagt en bild på en Påsk-katt.
I enbart rött.
Jag undrar nu om det lixom var okej att styra kreativiteten i det första fallet med det underbara ägget skulle det inte då ha gått att ge lite andra färger i handen på den andra uppgiften???
Men jag är ingen pedagog, absolut inte. Jag är inkonsekvent och säger ord som duktig.